P1050140

Hur gick det sen – Molcajete

I den här bloggserien går jag tillbaka och analyserar fylleköpen efter att jag fått lite perspektiv på saker och ting.

Jag fortsätter med min serie där jag går tillbaka och i retrospektiv ser på mina spontana inköp av köksutrustning. När man precis köpt grejerna känns det så klart alldeles briljant och man är övertygad om att man köpt något som kommer användas väldigt flitigt. Därför kan det vara klokt att se på sin pryl efter ett år eller så och reflektera lite över det.

Tidigare i serien har jag bara ett inlägg och det är mitt inlägg om kolstålsstekpannan.

Molcajete

I det här inlägget skrev jag lyriskt om mitt inköp av en molcajete. Jag lovade också att jag skulle återkomma till hur man preparerar den innan den kan användas. Det har jag aldrig återkommit med men däremot kan man läsa lite om hur molcajeten använts i det här blogginlägget. I det inlägget kan man också utläsa att jag inte är odelat lyrisk längre.

Det var definitivt inget fylleinköp det här. Jag hade sett molcajetes lite överallt i bloggar och sånt och ville ha en. Beslutet att köpa var skapligt moget.

Nåja, vi tar det där med prepareringen nu då, för det måste ju skrivas om. Det är så pass enkelt så det förtjänar inget eget blogginlägg.

Preparering av en molcajete

En äkta molcajete är tillverkad av vulkanisk sten, ni vet sån där bubblig sten i stil med pimpsten. En sån bör rimligtvis innehålla en massa giftiga mineraler som läcker ut i maten, men det bortser vi från och försöker slå ur hågen. En nyinköpt molcajete är alldeles full med stendamm och det porösa materialet släpper inledningsvis en massa material också, det vi måste göra är alltså att bli av med det.

1. Tvätta den med en högtryckstvätt om du har möjlighet. Högtryckstvätten spolar bort det mesta som är löst. Har du ingen sån så går det bra att hoppa direkt på steg 2, men det steget kommer då ta längre tid.

2. Nu måste du mortla som en tok i den så du får bort materialet som lätt lossnar. Det gör man lämpligen med rått ris och vatten. Man kan använda bara ris, det började jag med, då får man riskorn i precis hela köket. Tycker man inte det är roligt att städa ris så tillsätter man också en deciliter vatten. Sen mortlar man. Och mortlar. Och mortlar. Jag satt säkert ett par timmar. När riset blivit alltför grått så byter man ut det och fortsätter tills det inte blir grått längre. Det tar jäkligt lång tid.

3. Sen säger typ alla källor på internet att man ska ”krydda” molacajeten genom att mortla en oherrans massa koriander i den. Jag gjorde det, men märkte inte att saker smakade bättre i den sen.

4. Sen är det bara att börja använda. Enligt uppgift ska salsor bli bättre och bättre ju mer använd molcajeten är, då avlagringar i molcajeten på något vis ska kunna krydda salsorna. Jag vette fan men jag har å andra sidan inte använt min så mycket heller. 

Domen då?

Hur nöjd är jag med mitt köp? Det var inte en sån vansinnigt dyr grej och jag gillar att ha specialsaker. Den knäppa inställningen gör mig nöjd med allt jag köper som är av någorlunda kvalitet och det var verkligen inget fel på kvaliteten hos molcajeten jag köpte.

Däremot använder jag den ju inte. Den är enkel att diska och enkel att använda men den är ofta för liten. Det är jobbigt att göra t ex guacamole i flera omgångar då sakerna ju ska blandas i molcajeten. Kanske kan man köpa en större, men jag vet inte riktigt var.

P1050140

P1050143

Men, den är fin och jag gillar att servera guacamole i den. Ska du bara servera till fyra personer så räcker den nästan. Jag kan liksom fortfarande rekommendera ett köp men i ärlighetens namn är den inte så användbar.

Jaha, hur jävla bra är du på att recensera prylar då Anders om du lägger in andra känslomässiga värderingar än användning? Ja, det kan man fråga sig egentligen.