I den gamla bakugnen i vår stuga gjorde jag lite gjutjärnsfynd. Bakugnen kommer jag tillbaks till senare, den var en stor anledning till att jag förälskade mig i det här huset. Gjutjärnsfynden bestod i två gamla våffeljärn, en liten stekpanna, två stekpannor med högre kanter och en åttaliters gjutjärnsgryta.
Allt, utom ett våffeljärn, av märket Husqvarna. Inget var använt på väldigt länge. Omöjligt att säga hur länge sedan det var framme men jag gissar på 30 år, kanske betydligt längre tid. Det var ordentligt skitigt i ugnen och mina fynd såg rätt risiga ut. De två stekpannorna med högre kanter var spruckna så de får gå till återvinningen, men resten av sakerna var i fint skick och behövde bara piffas upp.
Tidigare har jag läst lite om hur man piffar upp gammalt gjutjärn och bygger upp nya rostskyddade ytor. Jag har gjort lite avsteg från det bästa sättet att göra det på, men resultatet blev ändå gott. Det här kan man tänka på om man gör gjutjärnsfynd på loppisar och dylikt, så länge sakerna är hela så går de att få i fint skick med lite smutsigt arbete. Jag älskar gjutjärn, det är snyggt att se på och det är bra att laga mat i. Jag har tidigare resonerat kring nackdelarna med gjutjärn och konstaterade då att jag nog inte är så känslig för metallsmak i maten.
Så här fixade jag till mina fynd. Tänk på att det är ett skitigt jobb så håll till på okänsliga ytor:
1. Torka bort det värsta dammet och det stora skräpet. Det var massor av sånt på mina grejer.
2. Diska ordentligt med diskmedel. Det behövs mycket diskmedel och en diskborste som måste slängas efteråt.
3. Nu är det dags att ge sig på rostfläckarna med Svinto. Det kommer gå åt en del Svinto och allt kommer bli makalöst smutsigt. Jag hade ju en hel del grejer också så det här tog en väldans tid. Djupare rostangrepp är inte mycket att göra åt utan att slipa ner med slippapper av olika kornighet, men mina saker var inte så hårt ansatta av det.
4. Skölj av ordentligt och diska återigen med diskmedel. Inspektera så det ser bra ut. Upprepa eventuellt svintosvängen om du hittar mer rost.
5. Torka dina saker ordentligt torra och låt sedan ligga och torka helt. Lägg dem inte i en hög för i varje kontaktyta kommer det börja rosta igen. Sakerna är faktiskt inte riktigt rena än heller.
6. Det näst sista steget är rengöring med olja. Mycket av smutsen kommer inte gå bort med annat än med olja. Jag använder trasor som jag sedan kan slänga för det här. Hushållspapper går bara sönder. Helst ska man använda linolja som går att äta (alltså inte linolja från färgaffären) men det är rätt så svårt att få tag på så vanlig värmetålig olja går bra (inte någon kallpressad olja). Jag körde med jordnötsolja. Gno och gno och gno med oljeindränkt tygbit. Det här kommer återigen bli väldigt smutsigt och kladdigt.
7. När oljetorkningen är klar så diska inte kärlen, men torka bort oljan så gott det går. Ställ dem istället i ugnen på 150 °C i en timma.
8. Ta ut sakerna, låt svalna och torka av dem igen. Ta ny olja och smörj in men torka bort allt överflöd. Ställ in sakerna i ugnen igen i en timma på 150 °C.
Nu ska de vara fina och dessutom ha en rostskyddsbehandling som gör dem motståndskraftiga. Oljan polymeriserar i ytan och skapar något som närmast kan betraktas som en non-stickbeläggning. Det riktigt jävliga att göra rent är gamla våffeljärn. Det är nästan omöjligt att få helt rent i själva järnet men gör så gott ni kan, i regel har de förvarats ihopsatta så de är inte så skitiga på insidan. När du använder järnen första gången så se till att slänga de första våfflorna.
Både stekpannan och grytan blev helt fantastiska. Det är sällan man ser så stora grytor som åtta liter och den är jag väldigt väldigt nöjd med. Våffeljärnen duger och gick inte att få renare. De är i regel maximalt skitiga på undersidan där de har legat direkt mot glöd/eld.
Slutligen vill jag bara påminna om att aldrig diska gjutjärn med diskmedel. Ha en diskborste som är dedikerad för gjutjärn och låt den aldrig nosa på diskmedel. Diska kärlen i vatten när de är riktigt varma så kommer de bli rena och deras non-stickegenskaper kommer bevaras. Om man någon gång bränner fast mycket i sin stekpanna och det inte går att få rent med vanligt vatten så kan man diska med diskmedel och/eller använda Svinto, men då måste man olja in sin stekpanna igen efteråt och värmebehandla den. Man kan i regel inte förstöra de här kärlen.
Tillägg 2014-10-09
Har man riktigt jävligt gjutjärn så finns det ett litet trick att ta till – natriumhydroxid, d v s kaustiksoda. Det är alldeles förträffligt på att lösa upp organiskt junk som fetter och kolavlagringar. Fetter förtvålas och blir således lösliga i vatten och många andra kolväten spjälkas sönder. Natriumhydroxiden angriper inte heller järnet nämnvärt utan kan snarare hjälpa till att skydda det lite genom bildning av järnhydroxid på ytan.
Tänk bara på att natriumhydroxid är väldigt frätande. Jag, som är väldigt van att arbeta med det, skulle aldrig arbeta med det utan skyddsglasögon, inte ens hemma i propplösningssammanhang. Det kan räcka med en droppe i ögat och på 5-10 sekunder har du bestående hornhinneskador. Man kan inte nog trycka på hur viktigt det är med försiktigheten kring det ämnet.