Att bygga en kallrök

Det känns som att det börjar bli lite i ropet att bygga sig en egen rök. Jag är långtifrån någon expert men för två somrar sedan så byggde jag och min svåger en rök, under överinseende av svärfar. Tanken var att bygga en kallrök, även om den faktiskt också går att hetsa upp till varmrök.

Varmrök tycker jag dock är rätt så meningslöst att bygga eftersom det går rätt skapligt att varmröka i en vanlig klotgrill. En kallrök känner i alla fall jag att jag har mer nytta av.

Det här kommer inte bli någon uttömmande beskrivning, då skulle jag ha gjort den för två år sedan istället och visat bilder på själv bygget. Några såna bilder finns inte. Däremot kan den lite halvhändiga lura ut själv hur man gör och här följer istället några handfasta tips. Inspirationen kom från början från Äntligen Hemma med Martin Timell, men jag surfade också en massa på det innan vi satte igång och designen är gammal och välkänd. Det är inte alls så svårt som man kan tro, men det tar tid. Klarar en ärkeakademiker som jag av det så klarar nästan alla det.

Vi byggde en rök med rökhus och eldstad separerade. Dessa är separerade med ett ventilationsrör. Jag vet att röret är i kortaste laget för en kallrök och hade det sett annorlunda ut på platsen vi byggde röken på så hade vi valt ett längre rör. Geografin fick helt enkelt styra. Det är dock inga problem att komma ner till 30 °C i den här röken och det är ju det som är poängen. Man får bara lära sig elda på bra sätt.

Röken

Den byggs alltså i två delar där rökhuset står på någon typ av naturlig avsats och eldstaden befinner sig nedanför. Det är vettigt om den naturliga avsatsen är berg, för en jordhög eller liknande är inget beständigt. På det hela taget är det viktigt att marken under eldstaden också är stabil. Vi fick gräva ur lite och länga i småsten och slutligen lägga på trädgårdsplattor som fick sätta sig ordentligt.

Röken är inte så himla billig om man inte redan innan har en massa eldfast tegel. Det ska sägas redan nu att de två enskilt största problemen var priset på eldfast tegel och att få tag på en luckjävel till eldstaden. Jag har för mig att röken gick loss på mellan 5-8000 och då köpte vi allt nytt på en stor byggmarknad. Luckan är ett kapitel för sig. Det finns ju såna där luckor på gamla vedpannor, problemet är bara att man inte kommer åt de gamla vedpannorna för de försvinner som skrot. Skrothandlare är inte så lätt att få tag på och få är villiga att ge sig ut och leta efter luckor. Jag hade kollat på tio olika ställen innan jag och min farfar fick tag i en på ett lite speciellt sätt på återvinningscentralen i Bollnäs (vi nöjer oss med det). Luckan måste ha en ställbar ventil på något sätt och den måste gå att sätta fast ordentligt, utan att det läcker alltför mycket, i den murade eldstaden.

P1010430b

Eldstaden

Bygg eldstaden på trädgårdplattor, det fungerade bra för oss. Börja med att mura upp väggar och bottenplatta i eldsfast tegel och med eldfast bruk. För att sätta tak på detta använde vi ett armeringsnät som vi murade fast och sedan täckte på ovansidan med eldfast tegel. Utanpå detta gjorde vi en vägg av lecablock som murades med vanligt bruk (myyyyycket billigare). Slutligen lades puts på utsidan, den ska ju vara fin också och stå emot lite väder och vind. Kom ihåg att lämna en öppning för rökröret. Ventilationsrör fungerar utmärkt men se till att de är förzinkade.

P1010436b

Rökhuset

Rökhuset snickrade vi först ihop på ett annat ställe än där det skulle vara. Reglar av 5 cm x 5 cm stav och sedan täckta med spåntade brädor. Taket såg vi till att göra lutat och täckte med tjärpapp. Det är egentligen inget viktigt att tänka på här utan mer en rätt rakt fram byggning. Kolla upp hur man gör en stadig dörr om ni inte kan det. Vi har använt gamla kylskåpsgaller som hyllor inne i rökhuset och spikat fast små avsatser för dem. De går att ta ut om man hellre vill hänga något större.

P1010429b

Bygg inte rökhuset för litet, det är så onödigt när man väl vill röka sin egen bacon och har fem fläsksidor som ska in. Virket är absolut inte något som är dyrt i det här bygget. Det behövs ingen skorsten, det läcker tillräckligt i dörren och mellan brädorna. Kom också ihåg att använda obehandlat trä, röken kommer ge det bästa mögelskyddet som finns och man vill inte laka ur gifter genom att hetta upp trät.

För att fästa rökhuset borrade vi hål i berget och gjöt fast gängstav. Vi borrade hål i nedre ramen på rökhuset så att vi kunde trä det på gängstavarna och höjden justerades med muttrar och brickor. Det är fortfarande förbannat stadigt. Bottnen i rökhuset fylldes ut med sten och sedan murades stenarna ihop inifrån huset så att den skulle bli tät nedåt. Ett hål sågades också ut för ventilationsröret. Gliporna mellan ventilationsrör och eldstad murades igen medan gliporna uppe vid rökhuset sattes igen med silikon.

P1010434b

P1010435b

Borra ett litet hål i väggen till rökhuset och stick in en matlagningstermometer. Det är vettigt att hålla koll på röktemperaturen.

Elda i röken

Det tog ett tag innan jag lärde mig få till bra rök för min mat. Jag eldar uteslutande med körsbärsved, dels för att det blir jättefin och väl smakande rök, dels för att jag helt enkelt har en massa sån ved. Det går också att elda med annan fruktträdsved, som äpple eller päron. Al funkar också fint.

Jag tänder elden genom att stänga dörren till rökhuset och utnyttja kördbärsbark för inledningen. Jag drar igång en ordentlig brasa där inne och låter luckan till eldstaden stå på vid gavel. På det sättet släpper jag in mycket luft och det blir bra drag i elden. Har man luckan till rökhuset öppen och det blåser lite så kan det snarare bli ett konstigt stiltje och feldrag i röken så jag håller rökhuset stängt. Draget uppåt blir fint ändå. När det brinner som mest är jag uppe i 120 °C i rökhuset. Då kan det vara läge att strypa ordentligt för jag har tillräckligt mycket värme och glöd i eldstaden. Jag stänger luckan till eldstaden och har bara ventilen öppen. Det här är något man måste lära sig justera. Efter ett tag sjunker temperaturen på röken ned mot 30 °C. Då brukar jag kolla så att det fortfarande pyr i eldstaden. Sen är det bara att hålla den så. Min rök är otroligt temperaturstabil och behöver typ ett vedträd i timman för att hålla sig nöjd när jag väl har tänt den som jag beskriver ovan. Veden ligger bara och pyr och glöder, men det räcker ju.

P1010431b

Sen ska man lära sig att laga mat i den också, men det återkommer jag till.

Tillägg 2014-05-04

Då det här är en av mina populäraste poster och många hittar till min blogg via just den här posten så måste jag nog länka till en nyligare post också där jag har beskrivit hur man kan kallröka på et bra mycket billigare sätt. Självklart är det roligare att ha en fin rök men man kanske vill testa lite innan man slår på stort. Här hittar du den nyare rökposten.

Tillägg 2014-07-17

Det har diskuterats "galvfrossa" i samband med att folk har diskuterat den här bloggposten. Galvfrossa innebär egentligen att man får i sig höga halter av zink på grund av att man förångar zinken i galvaniseringen. Det är en risk främst för svetsare när de svetsar galvat stål och en svets kommer ju upp i höga temperaturer så där är det en reell riskfaktor.

Zink smälter vid typ 420°C men vid den temperaturen ångar det inte bort nämnvärt mycket zink. Det kokar vid runt 900°C och då jävlar ångar det bort zink som tusan. Upp till ungefär 600°C är inte förångningen just något problem (kan utläsas t ex här: http://www.powerstream.com/vapor-pressure.htm). Om man eldar normalt så tror jag faktiskt inte röken kommer upp en temp på 400°C vid utloppet från eldstaden så jag tror inte galvfrossa är ett problem överhuvudtaget. Skulle man däremot elda utav sjutton och nå zinks smältpunkt så kommer galvaniseringen att paja. Det kan vara klokt att välja rostfritt. Dock måste man komma ihåg att "rostfritt" är ett av svenska språkets mest missvisande ord då begreppet är högst relativt (engelskans "stainless" är ett fan så mycket bättre ord), och det är risk att det rostar ändå. Men som sagt, försvinner galvaniseringen/zinken från ventilationsröret så är det fan ännu sämre.

Senast ändrad - torsdag, 17 juli 2014 10:04
Anders Johansson

Till vardags forskare med inriktning mot nanoteknik/materialkemi/oorganisk kemi. Här skriver jag om mat men tar minsta lilla tillfälle att gå loss på maten med kemi. Bilderna och textalstren här i bloggen är mina och upphovsrättsligt skyddade. Vill du använda en bild så måste du fråga mig först.