För några dagar sedan skrev jag om en ankwrap och jag skrev också då om hur den lagade ankan skulle fortsätta användas till ytterligare en rätt. Det här var t o m godare tycker jag. Klyftpotatisen är dessutom att dö för.

Vi hade besök igår och jag ville göra en rätt som det inte var så mycket jobb med alldeles innan servering så det letades runt bland olika grytor.

När jag flyttade till Uppsala 1997 så umgicks jag en hel del med en vegetarian som heter Jens. Han hade hittat ett fantastiskt falafelställe mitt i stan som han prisade över allt annat och han lockade så klart med mig dit. Jag minns tamefan inte vad stället hette men för er som har koll på uppsalageografin så låg det vid gamla H-centrum.

Det har varit en jäkla massa prat och väldigt lite verkstad i de senaste blogginläggen. Lite halvslafsiga pastarätter som man drar ihop på en halvtimma och en massa tjat om knivar. Man skulle kunna misstänka att det här är en blogg för snabblagad och förenklad mat som man ska hinna med efter jobbet. Det är det INTE.